| |
|
Lasern utsänder en energirik ljusstråle som har en
hel rad unika egenskaper. De viktigaste för materialbearbetning är att
strålen är parallell och att lasern sänder ut sin ljusstråle vid en
bestämd våglängd. Ytterligare några egenskaper av vikt som relateras
till laservalet är t ex uteffekt, energifördelning i strålen, pulsbarhet
mm. Förhållandet att laserstrålen är en ljusstråle gör att den kan
riktas och ledas till arbetsstation och arbetsstycke via speglar eller
fiberoptik, den kan fokuseras med lins- eller spegeloptik. Den kan också
delas mellan flera arbetsstationen. Dessa förhållanden gör lasertekniken
flexibel och mångsidig.
Här ges några exempel på allmänna tekniska fördelar
med lasertekniken. Speciella fördelar relaterade till en viss
bearbetningsmetod tas upp i avsnitt 4 under respektive
bearbetningsmetod.
|
§
Minimal
energitillförsel till arbetsstycket |
_ |
Ger
minimal värmepåverkad zon (HAZ) och minimal formändring |
|
§
Kontaktlös
bearbetningsmetod |
_ |
Inget
verktygsslitage. Medger enkla eller inga fixturer. Skonar
arbetsstycket. Ömtåliga produkter kan bearbetas. |
|
§
Flexibel
metod |
_ |
Kan
snabbt anpassas till olika produktionsvillkor. Korta ställtider. |
|
§
Lätt att
styra |
_ |
Komplicerade detaljer kan produceras. Enkel att automatisera.
Styrs via CNC. |
|
§
Bearbetning
av olika material. |
_ |
T ex
metaller, polymerer, trä, papper, keramer. |
|
§
Hög kvalitet |
_ |
T ex
blanka och raka snitt, snäva toleranser, porfria höghållfasta
svetsar |
Lasertekniken erbjuder en lång rad ekonomiska
fördelar jämfört med alternativa konventionella metoder:
|
·
Ökad produktivitet |
Förbättrat utbyte av insatta resurser.
Ex.1: Utbyte av stansmaskiner mot laserskärsystem gav 10x
ökad produktivitet för en tillverkare av elektronikchassin.
Ex.2: Införandet
av laserborrning på turbindetaljer för jetmotorer ökade
kapaciteten 2x och minskade produktionskostnaden med 80%. |
|
·
Minskade material - och processkostnader
|
Större
frihet att välja material.
Ex.
1: Lasersvetsning
av distanslister (100m/min) för isolerglasfönster medgav 20%
minskad godstjocklek i utgångsmaterialet.
Ex
2: Laserborrning
av smörjhål (675 hål/h) i kugghjul minskade borrkostnaden från
kr 9,75 till kr 0,65/hål. |
|
·
Minskat arbetskraftsbehov |
Lasersystem medger hög automatiseringsgrad och lägre
bemanningsgrad.
Ex: Ändring av svetsmetod från TIG till laser vid
svetsning av kylskåpsdörrar gav 18% ökad produktion, minskade
kassationer med 50%, 70% mindre underhållskostnader och minskade
personal - behovet från 8 till 4 man. |
|
·
Högre produktkvalitet |
Sänkta
produktionskostnader och ökad produktivitet blir än mer
kostnadseffektiv när även ökad produktkvalitet erhålles.
Ex: Skärning av sågblad med laser kombinerar alla goda
egenskaper, högre måttnoggrannhet, förbättrade snittkanter, god
repeterbarhet, låga kontrollerade materialspänningar, lägre
produktionskostnader vilket sammantaget ger en bättre produkt
till konkurrenskraftiga priser. |
|
·
Minskat eller eliminerat materialspill |
Exakt
lokaliserad och väl kontrollerad värmetillförsel till
arbetsstycket ger minskade kostnader för spill och omarbetning.
Ex:
Vid plan skärning
kan sk nesting - program användas för att optimera orientering
och läge av detaljerna på skivämnet för att minska
materialåtgången. En flygmotortillverkare rapporterar 30%
minskad materialåtgång vid skärning av detaljer ur Inconel- och
Titanplåt. |
|
|
·
Minskad eller eliminerad om- och
efterbearbetning |
Liten
värmetillförsel och t ex gradfria snitt minskar behovet av
efterbearbetning Operationer såsom slipning, riktning eller
gradning är oftast manuella och kostsamma off-lineoperationer.
Ex 1:
Vid stumsvetsning av en avancerad maskinkomponent (t=20mm) kunde
en lasersvets ersätta 7 successiva spår med konventionell svets.
För 12 satser kunde $300 000 sparas pga minskade slip- och
riktningsoperationer
Ex
2: En
flygmotortillverkare övergick till lasersvetsning av en
komponent och uppnådde 86% besparingar genom eliminering av
slipoperationer och minskade monteringskostnader. |
|
|
·
Bättre arbetsmiljö |
Ren,
bullerfri, inga förorenande tillsatser som flussmedel vid
svetsning eller olja vid härdning |
|
|
·
Möjlighet till on-line produktion |
Hög
tillförlitlighet (>98% tillgänglighet) gör att lasern nu sätts
in i on-lineproduktion hos bil- och mc-tillverkare. Ger ökad
produktkvalitet och lägre tillverkningskostnader. |
|
|
·
Möjlighet att nyttja en laser till flera
processer och för bearbetning av olika material |
Samma
laser kan t ex skära, svetsa och värmebehandla på en
arbetsstation eller på flera arbetsstationer vid on-line
produktion |
|
|
·
Kan anpassas till FMS-system |
Laserns
höga flexibilitet medger att den enkelt kan anpassas och sättas
in i flödesgrupper eller FMS-celler. |
|
·
Produktförbättringar kan utföras |
Kännedom
om de material- och produkttekniska fördelar som kan uppnås med
laserbearbetning ger ofta möjlighet till förenklade och
förbättrade konstruktionslösningar anpassade för
laserbearbetning.
Ex:
Ett
bilföretag sammanfogade växellådsdetaljer genom ugnslödning.
Konstruktionsändring och övergång till lasersvetsning gav en
bättre och tystare produkt och med väsentligt sänkta
produktionskostnader |
|
·
Hög
flexibilitet och snabba omställningar |
Omställning kan, t ex vid skärning, oftast utföras enbart med
byte av NC-program, vilket gör även korta serier och
prototypframställning lönsamma. |
Listan på nackdelar kan göras betydligt kortare och
består i huvudsak av två punkter:
·
Konservatism och allmän motvilja att införa
högteknologiska system i produktionsapparaten.
·
Höga investeringskostnader
Den sista är naturligtvis viktigast och kan i vissa
fall väga tyngre än alla ovanstående fördelar kombinerade.
Frågor skickas till:
Hans
20091008
|
|